|
Ett sex månader långt hälsoprojekt skulle bli vändningen! Förutsättningarna var goda!!
Mest eftersom jag varken utövade fysisk aktivitet eller brydde mig om vad jag åt... så länge det smakade gott!
Jag hade alla möjligheter till accellererande fina förbättringar av min kondition och kroppskonstitution! Yepp!
Det blev "HELT JÄDRA KASS MED DET!" Ett år senare har jag ökat min vikt med 7kg och min ohälsa x2...
Därför startar jag nu "HÄLSOPROJEKTET DEL2"! Go, go, go...
tisdag 5 november 2013
Lars Taps is still waiting for you to join Twitter...
tisdag 22 oktober 2013
Lars Taps is still waiting for you to join Twitter...
|
tisdag 15 oktober 2013
Lars Taps is still waiting for you to join Twitter...
|
fredag 11 oktober 2013
Lars Taps is still waiting for you to join Twitter...
|
måndag 7 oktober 2013
Lars Taps sent you an invitation
|
måndag 19 augusti 2013
Inte längre en riktig man...
...fiifan!
Nähmensåattehhh... bokslutet efter sommarens eskapader ger mig en ny bruttovikt.
Två veckors intensivt spikande på uthusets tak, varvat med grön Tuborg, flytandes i en simring i en sågspånsfylld pool har satt sina spår.
Min nuvarande vikt är alltså 99,9 kilogram, 0,1 kilogram under kriteriet för att vara en man.
Inte så att jag deppar, då det för mig närmre tjänstevikten 95 kilogram. Den magiska gränsen för att kunna använda min dyrt inköpta stötdämpare på hojjen.
Sommaren har också på ett brutalt vis fört mig närmare en annan siffra... ålderssiffran.
Jag har blivit äldre!
Inte mycket äldre, utan bara så mycket äldre som sommaren varit lång. Ackumulerat från den dag då jag föddes närmar jag mig nu min 50-årsdag med stormsteg. Woine, woine.
Men nu har jag bestämt mig för att ge mig själv en present. Jag tänkte ge mig själv r-i-b-b-o-r på magen i 50-årspresent. (Utan att böja mig fram)
Kan gå... jorå, det kan det visst det!
Så med detta i tanken beger jag mig nu åter till gymmet.
Med ett "hejåhå, fläskapå", hälsar en smäcker
//Taps
måndag 28 januari 2013
Jag är tillbaka, igen...
Tränade på bra tre gånger i veckan fram till maj månad 2012.
Stolt, pigg och glad drog frugan å jag två veckor till Kreta för att fira vår tjugoåriga bröllopsdag.
Förfallet tog sin början och nästa gång jag tog steget in i gymmet blev förra veckan, 23/1 2013!
Vafalls! Hur kunde det gå så fel?
Tja, jag köpte motorcykel och plötsligt var det enkelt att prioritera bort träningen till förmån för min nygamla kärlek. Åkte till Stockholm, prövade, köpte och körde hem med min baby. En Honda VF1000R från 1984. En ouppnåelig dröm för mig 1984 var nu i min ägo 28 år senare.
En tid med körande, sökande på eBay efter reservdelar och medlemskap i SMC. Pärlan står nu i garaget och väntar på nya oljor, racefilter och en ny bakdämpar optimerad för bana och en förare som väger 80-95 kg. Själv väger jag 107 kg och tillbringar därför nu all ledig tid med att träna och äta bra för att lagom till vårvärmen matcha den nya bakdämparen.
Med hopp om långa sköna lakritsar på någon bandag i SMC:s regi, hälsar jag med ett rungande
Go, go, go...
Kramisar, Lars