Inte längre en riktig man...

...fiifan!

Nähmensåattehhh... bokslutet efter sommarens eskapader ger mig en ny bruttovikt.

Två veckors intensivt spikande på uthusets tak, varvat med grön Tuborg, flytandes i en simring i en sågspånsfylld pool har satt sina spår.

Min nuvarande vikt är alltså 99,9 kilogram, 0,1 kilogram under kriteriet för att vara en man.
Inte så att jag deppar, då det för mig närmre tjänstevikten 95 kilogram. Den magiska gränsen för att kunna använda min dyrt inköpta stötdämpare på hojjen.

 

Sommaren har också på ett brutalt vis fört mig närmare en annan siffra... ålderssiffran.

Jag har blivit äldre!

Inte mycket äldre, utan bara så mycket äldre som sommaren varit lång. Ackumulerat från den dag då jag föddes närmar jag mig nu min 50-årsdag med stormsteg. Woine, woine.

Men nu har jag bestämt mig för att ge mig själv en present. Jag tänkte ge mig själv r-i-b-b-o-r på magen i 50-årspresent. (Utan att böja mig fram)

Kan gå... jorå, det kan det visst det!
Så med detta i tanken beger jag mig nu åter till gymmet.

Med ett "hejåhå, fläskapå", hälsar en smäcker

//Taps

Jag är tillbaka, igen...

...nästan ett år efter förra gången jag kom tillbaka!

Tränade på bra tre gånger i veckan fram till maj månad 2012.
Stolt, pigg och glad drog frugan å jag två veckor till Kreta för att fira vår tjugoåriga bröllopsdag.

Förfallet tog sin början och nästa gång jag tog steget in i gymmet blev förra veckan, 23/1 2013!
Vafalls! Hur kunde det gå så fel?

Tja, jag köpte motorcykel och plötsligt var det enkelt att prioritera bort träningen till förmån för min nygamla kärlek. Åkte till Stockholm, prövade, köpte och körde hem med min baby. En Honda VF1000R från 1984. En ouppnåelig dröm för mig 1984 var nu i min ägo 28 år senare.

En tid med körande, sökande på eBay efter reservdelar och medlemskap i SMC. Pärlan står nu i garaget och väntar på nya oljor, racefilter och en ny bakdämpar optimerad för bana och en förare som väger 80-95 kg. Själv väger jag 107 kg och tillbringar därför nu all ledig tid med att träna och äta bra för att lagom till vårvärmen matcha den nya bakdämparen.

Med hopp om långa sköna lakritsar på någon bandag i SMC:s regi, hälsar jag med ett rungande

Go, go, go...

Kramisar, Lars

Jag är tillbaka,

... tillbaka bland svettdoft och ljudmönster värdiga tysk kulturfilm från det glada 70-talet!

Precist! Jag är efter många år tillbaka i gymmet.
Jag kör nu kort men hårt och intensivt tre dagar i veckan. Jag är inne på min femte vecka och jag har kommit över tröskeln, vilket innebär att jag går och längtar till nästa pass.

Förra veckan bytte jag onsdagens styrkepass mot en timmes body step.
Shiii - it vad kul det var! :-D Jag var helt färdig och delvis förvirrad men kul, det var det. Jajamännsan!

Så numera kör jag styrkepass måndag och fredag samt världens roligaste stepup pass på onsdagar. En go mix som ska göra mig till Öresundskrafts mest vältränade 50-åring! Men du är väl inte 50? Nej inte än, men ge mig ett par år så är jag där. Det gäller att ha långsiktiga mål.

Denna vecka missar jag två pass på grund av en halsfluss, men det blir i alla fall en runda eller två med hundarna.

Så med en redan slankare profil, utropas det ett

Vi ses på måndag! Go, go, go...

Kramisarna, Lars